Microsteg framåt

Kom just hem Har haft ett möte på skolan med rektor och lärare. Vi har gjort ett specialschema som hon tror att hon kommer att orka med de kommande veckorna. Kortare dagar och inga prestationskrav alls. Skönt att skolan är välvilligt inställd till att hjälpa så mycket de kan. Här kommer mailkonversationen med Verksamhetschefen på BUP i Uppsala. Jag vill poängtera att efter denna mailkonveration har allt gått i 190 med läkartiden, BUP möte på skolan, ny utredning, medicinering, provtagning, uppföljning etc. Synd att man måste kontakta ansvariga chefer för att nåt ska hända bara: Hej Jag skriver till er ang utredning och ev hehandling av bipolärt barn. Vi var till BUP på X-gatan pga OCD och GAD (KBT behandling). Vi fick träffa en läkare som hette XX som ställde över 500 frågor på 3 timmar utan uppehåll. XX skrev ut SSRI mot OCD trots att hen visste att hennes pappa är bipolär. Detta utlöste från dag 1 vad hen och även jag efter att ha läst på nu tror är ett bipolärt skov. Mycket typiskt för barn har jag förstått är att hon svänger på samma dag. Efter detta har jag fått mycket lite hjälp hen skriver ut nya sömntabletter varje gång vi pratas vid men inget hjälper och vissa sömnmedel har jag inte ens hämtat ut då jag inte anser att detta är grundproblematiken. Det blir värre och värre här hemma. Hon vägrar äta, sover så gott som ingenting (nån timme på tidig morgon) dödstrött på dagarna. Kan inte gå i skolan, ilska, aggression, irritation och utbrott osv. Jag skulle vilja veta hur detta ska utvärderas, följas upp och behandlas.Jag har haft telefon kontakt med XX, men efter att vi slutade med SSRI (efter 4 dagar) och detta helvete startade har hen i princip inte tid med oss längre och kan inte boka in tid för återbesök eftersom kalendern är full. Nu har jag fått tjata mig till en tid hos en läkare på X-gatan(YY) på torsdag kl 15. Men jag fick veta att hen inte har fått specialist licens än och bör ju därför vara väldigt ny. Vet hen hur man hanterar bipolära barn? Vi känner oss desperata men hur det är här hemma, hur hon mår och hur det påverkar allt hon vill göra. Vi vill ha riktigt specialisthjälp med rätt behandling från början så det inte blir fel en gång till. Jag behöver hjälp med att prata med skola tex. Var vänder jag mig då? Svar från verksamhetscheften: >Hej X, Jag tycker det är tråkigt att ni är missnöjda med den vård som ni erbjudits och vi skall absolut få rätsida på detta. Jag tycker inte ni ska ha några farhågor gällande kompetensen hos Dr Y som jag har det största förtroende för - särskilt vad gäller bipolaritet hos barn. När det gäller det generella mottagandet; stöd och utbildning till vårdnadshavare samt hjälp till kommunikation med skola, skall mottagningen, NPBE (BUP X-gatan), absolut kunna hjälpa er med detta. Jag har precis talat med NN, som är vårdansvarig på BUP x-gatan, och meddelat att ni tycker det funnits brister i bemötandet (särskilt hos läkare) och jag hyser ett lika stort förtroende för hen och att ni skall finna att ni får bättre hjälp. Jag cc:ar NN detta svar, så att hen också kan ta del av er berättelse kring era första erfarenheter av BUP. Jag kommer att diskutera den primära handläggningen med den läkare som ni träffat. Med vänliga hälsningar Som sagt efter detta blev det fart kan jag lova. Den nya läkaren kände jag stort förtoende för redan första gången jag träffade hen. Till skillnad från den förra som när jag träffade fösta gången kände: Jag tycker inte om dig. Nu känns det som det går framåt i små små micro steg men ändå. Sömnen är bättre trots att vi inte påbörjat medicin än. Hon behöver inte oroa sig mer över skolan. Det bästa av allt, hennes pappa som pga sin egen bipolära diagnos, obehandlad, inte har kunnat ha kontakt med barnen på 9 år har jag tvingat engagera sig i detta. Han har tagit ett jätteansvar! Nu har han själv kommit på att han ska kontakta psyk och få stämningsstabiliserare så att han klarar av att bibehålla denna kontakt. Han har mycket jobb att göra särskilt när det gäller lillebror men inget ont som inte har nåt gott med sig....