nytt lågvattenmärke i mitt liv

Ja är värdelös, en usel mamma. Dottern förtjänar bättre än såhär- Igår brast det rejält. För mig alltså. Jag ballade ur fullständigt. Vi åkte på föräldrautbildningen på BUP. Den var ok. Typ som jag hade förväntat mig. När vi kom hem var dottern hemma md mormor. Jag sa att hon skulle duscha, hon skulle duscha vid 20:00 sa hon. När kl var 20 och jag påminde henne vägrade hon för att jag bestämmer inte och om jag tjatar så kommer hon inte att göra det. Vid 21 skulle hon duscha men då fick ho inte för lillebror hade somnat. Då började det. Hon gapade och skrek alla vidrigheter hon kunde komma på till mig i 10 min. Jag svarade inte så hon gick in påå sitt rum och kom ut efte 5 minuter och fortsatte. Ingen respons från min sida så hon gick in igen och kom ut. Så fortsatte det ett tag. Sedan kommer hon plötsligt ut, jag satt i soffan då. Hon försöker SLÅ mig. Jag fick ta tag i hennes armar. Då brast det fullständigt. Jag ävde ur mig fullständigt oförlåtliga vidriga saker- Gud om jag bara kunde ta tillbaka de... Det slutade med att hon hoppade ut genom sitt fönster och drog. Vid 00:15 hade jag polisen på väg och ringt ringt runt 20 pers som alla var ute och letade. Min pappa hittade henne tillslut efte ca en timme HAde min mamma sagt det jag sa till henen hade jag också stuckit. Så det var rätt åt mig. Blev glad att hon kom hem i alla fall. Nu är hon i skolan igen. Jag tror inte medicinen funkar eller så är det fortfarande för låg dos. Det hyperglada flamsiga babbliga tramsandet som alltid kommer på kvällen har ersatts med irritation och aggression och hon vill bråka och strida om allt och ska ha som hon vill... Men sover gör hon fortfarande inte. Ska till läkaren idag. Nu får de fan göra nåt drastiskt. Ungen måste SOVA!